Svante fick följa med och var världens duktigaste nobskille, hejade på ekipagen varje gång de åkte förbi oss i full fart genom att skälla det värsta han kunde men så fort dom åkt förbi blev han tyst. Helst hade han ju velat springa lös in i skogen för dit kastade han längtansfulla blickar flera gånger om men jag är faktiskt överraskad att det gick så bra att ha med honom bland alla dessa människor och hundar utan att han blev hysterisk. *stolt matte och husse*.
Kommentarer
Skicka en kommentar