då tog Sandra den här fina bilden av mej när jag håller i Lea. Det gäller ju att passa på och öva inför det som komma skall. Lea börjar ju bli så mycket mer mysig nu när huvudet är stadigt, hon ler när man pratar och ger ifrån sig små gulliga bäbisljud. Älskar att känna den lena bäbishuden mot insidan av mina händer.
Svante fick tyvärr stanna kvar i bilen. Vågar inte chansa att det ska hända något, har nu gått 4 veckor sedan operationen å vi var rädda att han skulle bli lite för glad och stållig eftersom han älskar Sandra.
Nu ska vi sticka iväg och se om vi kan se några tranor! Behöver tänka på nåt annat än att svara i telefonen, tror det var "All time high" idag.
Kommentarer
Skicka en kommentar