är alltid jobbiga och sorgliga. Tänkte "idag ska jag inte grina" men som vanligt var det kört, tog inte lång stund innan tårarna började rinna. Värst är det att lyssna på alla vackra ord prästen säger och när man ska gå fram till kistan, säga några ord och lägga sin ros på kistlocket. Känner mej nu helt slut och har ont i huvudet.
Kommentarer
Skicka en kommentar