Premiären!

 Bara att konstatera att trippen till vårt nya jaktområde i Västerbotten blev årets fiasko. Första punka så vi fick sätta på vinterdäcken. Boendet vi bokat visade sig vara en gammal skola där man inte fick ha med sig hundarna. OK, man fick ha med sig hundarna om det absolut inte gick upp för trappan till övervåningen där sovrummen var. Annars fick man binda dom i farstun. Skulle vilja se Svante och Coffy bundna i en farstu i ett främmande hus en hel natt....

 Vi tackade nej till boendet och styrde istället kosan mot nya jaktområdet. Förväntansfulla och glada körde vi till en plats som vi trodde var rätt ställe. Först var det på tok för varmt så hundarna höll på att krokna direkt, mitt jäkla knä pajade på stört men så började Svante hitta fågel och det såg lovande ut. Ganska fint var det också med myr och fin skog.

 Jaktmaskinen Coffy kan inte sluta springa i skogen när han väl har börjat, spelar ingen roll om husse, matte och Svante fikar, det ger han blanka fan i.

 Svante däremot väntar förhoppningsfullt på att få sig en smakbit av bullarna matte hade fixat med nosen full av myggor.

 Micke kokar kaffe innan det är dags att bege sig mot bilen. När vi lämnar området vi jagat och börjar studera kartan lite närmare upptäcker vi till vår fasa att vi har jagat på helt fel område. Vi har inte ens varit på vårt område. Det var väl en jävla tur då att vi aldrig fick skjuta något. Fy vad jobbigt och pinsamt.

 När vi väl hittade till rätt ställe blev det en total besvikelse, omöjlig skog och massor av kalhyggen. Till sist, strax innan det började mörkna hittade vi en plats att slå upp tältet. Mygginvasion och knasiga hundar. Till sist somnade vi väl i alla fall men vaknade av att det spöregnade. Humöret sjönk direkt och vi längtade hem.

Vittertrappan

 

 

Åkte runt och kikade lite till men när gasen till gasolköket tog slut när vi försökte laga lunch och vi inte hittade reservflaskan i röran i bilen kroknade vi och for hem i spöregnet. Borta bra men hemma bäst. Får se hur vi gör resten av veckan.