Egentligen är väl inte kajor mina favoritfåglar men på något sätt tycker jag att de ser lite fräcka ut. Jag gillar t ex de ljusa ögonen men det gör inte Micke.
Jag som har vuxit upp med en siameskatt gillar ju blå ögon på katter och hundar. Kanske därför jag tycker att kajorna har fräcka ögon.
I morse var det tre stycken som spankulerade runt nere på lägdan, som de tre bröderna...
Kom då plötsligt att tänka på när Marcus och Jakob var små och vi nyss hade flyttat till Nylonvägen i Brunna, Kungsängen. Där dök det upp en tam kaja som vi började kalla för Kajo. Den kom varje dag.
Den kunde sätta sig på ryggstödet på utemöblerna och vi kunde mata den med Mariekex som den åt direkt från våra händer. I flera veckor dök den upp för att plötsligt bara försvinna. Skulle vara ganska fräckt att ha en tam korp som är ännu större än en kaja.
Kommentarer
Skicka en kommentar