Tisdagen gick åt att städa hus och husvagn, tvätta, handla, klippa gräs
och packa husvagnen. Onsdag morgon bar det iväg igen. Denna gången
styrde vi upp mot Härjedalen och Sonfjällets camping i Hedeviken. Hundarna som inte är några vana campinghundar var väldigt stirriga och
skälliga. Jag tänkte att “detta går nog åt pipan”. Det var hundar
överallt på campingen. Coffy lugnade ner sig ganska snabbt men Konrad var helt uppåt väggarna.
Förklaringen kom lite senare på kvällen. Campingägarens egen hund som
strövade fritt på campingområdet var precis i slutet av sitt löp. Inte
konstigt då att Konrad blev knäpp.
Efter att vi ställt allt i ordning på campingen tog vi bilen och for upp
till Nyvallens Fäbod – porten till Sonfjällets nationalpark. En söt liten get mötte oss.
Coffy och Konrad tyckte att geten var lite skum och “öppnade moteld” med skall.
Vackert, varmt och vid horisonten skymtar Vemdalen.
Fjällbjörkar i massor
Familje-slingan på 2,5 km borde vara lagom tänkte vi och traskade på med hundarna.
“Rulle” och “Konstapeln”
Coffy som var nyschamponerad efter sin Norge-vistelse passade på att rulla sig i kodynga.
Spännande natur
Tog en paus och beundrade utsikten
“Hjälp – en björn tittar fram bakom myrstacken” 🙂
Familjeslingan var en riktigt fin slinga men vi var helt slut efteråt.
På väg tillbaka till bilen.
Fin kväll med solnedgång.
Här står vi.
Sonfjället tornar upp sig – med lite fantasi kan man tro att det är en vulkan.
Kommentarer
Skicka en kommentar