Triss!

Inte alltid man ser så många rovfåglar på en och samma dag men på eftermiddagen var det helt tomt vid fågelmatningen när jag kollade ut genom fönstret. Förstod genast att nu var det något som var farligt.

När jag lite senare, efter avslutad arbetsdag, gick ut för att fylla på fågelfrön så fick jag sun på Burr som satt högst upp i grantoppen och höll koll på mig.

Lilla, gulliga sparvugglan.

Jodå minsann, sparvhöken hade placerat sig ganska långt ner på en gren i den lilla granen. Hoppades väl på att få sig ett skrovmål.

Tänkte spana efter bättre fotoläge, då dök slagugglan upp istället. Var osäker på hur nära jag skulle våga gå. Tog smygsteg och försökte närma mig försiktigt. Visst är den fin. Är naturligtvis inte så lätt att hitta mat nu när smågnagarna gömmer sig under snön och den hårda skaren.