Märklig känsla att få se en stor och ståtlig tjädertupp längs väg 315.
Tycker ju att den ska hålla sig i skogen och inte längs vägrenen. Skumt,
hann med att ta ett foto genom bilrutan.Premiärtur för Konrad – fiske på Skärsjön. Inga renar i sikte så efter en stund vågade vi koppla loss honom.Skönt att sitta med husse en stundeller så roar man sig på egen hand.Inte ett napp, husse kikpimplar och Konad spanar. Blev uppringd av Radio
Jämtland efter att ha lagt upp den här bilden på mitt Insta och
hashtaggat dom. De tyckte bilden var kul och fick bli omslagsbild på
deras FB-sida hela veckan.Nästa tur gick till Storöra, dit är det bra mycket längre. Trodde det
skulle gå åt skogen när det var renar halvvägs upp till Skärsjön. Konrad
blev skogstokig, tjöt och ylade, har aldrig hört honom låta så men jag
lyckades hålla honom kvar på skotern och han lugnade ner sig. Trögt
fiske men lyckades dra upp en som Konrad fick kalasa på. Resan tillbaka var inte lika kul, en slagen ren låg en bit från
skoterspåret i en blodpöl. Vi trodde den var död men det visade sig att
den levde fortfarande. Ringde länsstyrelsen och larmade.Misstänker järv med tanke på det stora såret strax bakom nacken. Usch
det var verkligen ingen rolig upplevelse. Vi fick lov att göra slut på
lidandet. Sov dåligt den natten, inte kul alls att se och uppleva.
Plötsligt kom verkligheten alldeles för nära.Nöjd kille.Tillbaka på Storöra, ett ett napp men det blåste stormvindar.Nu hade Konrad inget alls emot att sitta på skotern.Det stormar så nackhåren reser sig på Konrad. Vi tröttnade efter några
timmar. Åkte tillbaka till husvagnen, åt lunch, städade och for sen
hemöver. Så kul att det funkar så bra att ha med Konrad.












Kommentarer
Skicka en kommentar